Den historiska julenDen historiska julen
Julens kulturlivJulens kulturliv
Julens ursprung
Julen som högtid associeras ofta med kristendom. Idag har dess kristna roll till stor del fått ta några kliv bakåt eftersom det är en oerhört populär västerländsk högtid som firas även om man inte är kristen eller ens troende. I vissa områden är dock högtidens kristenhet fortfarande väldigt viktig, men även där firas den oavsett religiös tillhörighet.
Men julens ursprung är äldre än den kristna versionen av högtiden. Den moderna julen härstammar från en högtid från tider långt före kristendomens intåg i Sverige. Ordet ’jul’ har funnits i det svenska språket sedan långt tillbaka, med motsvarigheter både i andra nordiska språk och det finska språket. Dess etymologi är visserligen fortfarande omdebatterad men det går till exempel att spåra ordet tillbaka till ’jehwla’ som är ett urgermanskt ord som vanligtvis översätts till ’fest’. Vi saknar dock fortfarande information om vad som hände under den fornnordiska julen förutom att det var den som firades under vintersolståndet. Enligt den information som finns tillgänglig firade man delvis genom att äta och dricka mer än vanligt, och speciellt drack man något som kallades för just jul.
I engelskspråkiga länder kallas julen för christmas. Det är ett namn som direkt hänvisar till dess kristna roll och funktion och som därmed tydligt skiljer sig från den nordiska benämningen på juletid. Dock hade den från början ett annat namn, nämligen ’Yule’. Även om det är möjligt att det på egen hand härstammar från det urgermanska språket så var det troligtvis ett ord som anlände med vikingarna under järnåldern.
Det finns mycket hos julen, speciellt den svenska julen, som har hedniska rötter som inte kom med julen utan snarare inkorporerades i den istället. Men det finns även mycket som har kristna kopplingar, även i det som från början inte var kristet eftersom kristendomens ankomst i Sverige bidrog till att många äldre traditioner snarare fick en ny kristen vinkel istället för att förbjudas. Det gör julen till en rätt intressant kulturhistorisk mix.
Som kristen högtid är julfirandet ett firande av Jesu födelse. Enligt traditionen föddes han på juldagen den 25 december. Exakt hur korrekt den traditionen faktiskt är finns det ingen idag som vet men juldagen fortsätter att fungera som högtidsdagen för minnet av Jesus födelse. Dels för att det inte heller finns något bättre förslag på datum men dels eftersom firandet traditionellt har skett vid julhelgen i århundraden.
Julhelgen är intressant eftersom det är en högtid som firas i stora delar av världen med många gemensamma traditioner och nämnare, både förkristna och kristna, samtidigt som dess traditioner varierar till stor del på hur den förkristna, den kristna och den sekulariserade kulturen har mixats med vandra och hur resultatet uttrycker sig i högtiden och dess firande. Även om många kulturer har förkristna traditioner kring juletid så uttrycker sig dessa olika beroende på om det är i Sverige eller Wales.
Svensk jul
I Sverige firas julen främst på julafton den 24 december. Trots detta är julafton inte en röd dag utan det är juldagen som är en röd dag. Majoriteten av svenska högtider firas på liknande sätt, som midsommarafton eller påskafton. På det sättet skiljer sig svenskt firande av internationella högtider från firandet i de flesta andra länder. I vissa länder firas dock julhelgen först i januari.
Den svenska jultraditionen är inte statisk utan den förändras för varje år, men det finns vissa saker som anses tillhöra traditionerna som utgör en riktig svensk jul. Där ingår både traditioner vid själva julhelgen men även före och efter under resten av juletiden. Många av dem är dock av regional karaktär, vilket betyder att julen inte ser likadan ut hos alla ens i Sverige, även om man bortser från andra kulturella influenser och liknande hos individuella familjer.
En stor del av den svenska jultraditionen är jultomten. På senare år har den svenska jultomten alltmer liknat den röda jultomte som främst associeras med USA men det finns en stark tradition av tomtar i svensk folktro och kultur. Ett exempel på den typen av tomte är titelkaraktären i Viktor Rydbergs klassiska dikt ’Tomten’. Rydbergs tomte är likt tomtarna från nordisk folktro småvuxna väsen som ofta vaktar hus och gård med alla dess djur. I den anglosaxiska världen är dessa tomtar lika ett väsen som kallas ’gnome’ och som liknar våra trädgårdstomtar. Den svenska tomten är en kombination av den nordiska och den amerikanska tomten i många fall, men jultomten är långt ifrån den enda figuren som hör till julhelgen. Julbocken är i många delar av Sverige en viktig del av julfirandet, ibland med snarlik roll och funktion som jultomten.
Kalle Anka är utan tvekan en stor jultradition i Sverige. Det sändes för första gången 1960 men har hållit sig kvar sedan dess. Förutom att slutet av Kalle Anka alltid innehåller en förhandsvisning av en uppkommande film från Disney så har programmet i stort inte ändras. Vissa av programmets inslag har bytts ut, antingen tillfälligt eller permanent, och vissa har även redigerats av olika skäl. Trots att Kalle Anka troligtvis är den största TV-traditionen på svensk julafton så ingår den i en större tradition, nämligen den om julvärden. Under en lång tid var Arne Weise julvärd under direktsändning men på senare år har julvärden bytts ut varje år och det är inte längre direktsänt. Utöver Kalle Anka visas även Kan du vissla Johanna? och Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton.
Traditioner kring julen
Det finns minst lika många traditioner kring julen som under själva julhelgen. I Sverige sträcker sig juletiden från tidig december till tidig januari.
Julkalender
I Sverige finns det en stark tradition av just julkalendrar. Det kan vara en fysisk kalender som en chokladkalender eller en presentkalender vars luckor öppnas en om dagen från första december till julafton. Främst är det dock en TV-serie. Varje december sänder SVT en julkalender med ett avsnitt per dag från första december till julafton. Utöver det sänds också en liknande julkalender på radion. Vissa julkalendrar har varit mer populära än andra, och ofta går många av dem att streama på SVT Play under december.
Lucia
Trots att den historiska personen Lucia har väldigt lite med Sverige och svensk juletid att göra så är Lucia den 13 december en av de största högtiderna på hela året. För många är det början på nedräkningen inför julafton.
Julbord
Mat och dryck har alltid varit en stor del av människors högtider oavsett vilken kultur det handlar om. Det svenska julbordet är en riktig svensk tradition som är känd internationellt. Exakt vad som ska finnas på det svenska julbordet beror på var i Sverige man bor men julskinkan är kanske den maträtt som anses vara viktigast. Några andra exempel är lutfisk, potatis, sylta, köttbullar och prinskorv. Viktiga drycker under julhelgen är glöggen men även julmusten, som under december månad är mer populär än andra läskedrycker som exempelvis Coca-Cola.
Julbak
Att baka är en annan stor del av julförberedelserna, framförallt pepparkakor och lussekatter. Idag går dessa självklart även att köpa. Oavsett om de bakas eller köps så är pepparkakor och lussekatter något som främst äts under julmånaden.
Julens historia
I Sverige har man firat den kristna julhögtiden sedan medeltiden men det var främst under 1700- och 1800-talen som den svenska julen verkligen blev en tradition. Utöver att fira med mat och dryck så blev det alltmer vanligt att ge bort julklappar till varandra. Ofta var gåvan något man gjort själv. Julklappen är även ett kristet tillägg med referens till de gåvor som den nyfödde Jesus fick av de tre vise männen. Dock var maten en väldigt stor del av julfirandet och förberedelserna inför julen började tidigt, ibland flera månader i förväg. Hos bönderna var det trots allt mycket som skulle göras för att fylla julbordet. Grisen skulle slaktas, osten skulle ystas och leverkorven skulle göras.
Mot slutet av 1800-talet och början av 1900-talet hade traditionerna kring julklappen utvecklats till att pappan i familjen ofta smög sig iväg för att klä ut sig till julbock. Sedan knackade han på dörren för att dela ut julklapparna till resten av familjen. Idag är det främst jultomtens roll att komma för att dela ut julklappar men i vissa delar av Sverige lever julbocken fortfarande kvar. Detsamma gäller julgranen. Julgranen som vi känner till den idag var inte vanlig förrän på 1800-talet men redan på medeltiden ansågs ett träd i hemmet skydda mot onda andar under juletid.
Julens historia
Den moderna svenska julen går därmed främst att spåra tillbaka till slutet av 1800-talet. En stor del av julfirandet har gamla anor men kombinationen av de element som anses vara viktiga för en traditionell jul förekom därmed inte förrän 1900-talet. Svensk jul är på så sätt en märklig kombination av gammalt och nytt där mycket av det nya är gammalt och mycket av det gamla egentligen är nytt fast rötterna är gamla.
Julen har en lång historia och troligtvis kommer den fortsätta att bli längre och längre. Men den historiska julen är långtifrån den raka väg som många svenskar kanske förväntar sig att den är, och detsamma kommer troligtvis att gälla även det framtida julfirandet. Nya traditioner utvecklas och ersätter andra. I Sverige finns det fortfarande en stor kristen prägel över högtiden, oavsett om man är kristen eller inte. Det kommer troligtvis inte ändras inom någon snar framtid, precis som den fornnordiska julen fortfarande lever kvar i många av julens främsta traditioner och seder även ett millennium sedan Sverige övergick till kristendomen. Något som är tydligt är att även om vissa saker förändras så finns det vissa grundläggande element under julen som har hållit sig kvar i århundraden, och det är kanske egentligen det som utgör julen som högtid och tradition.
Den internationella julen
Juletiden ser olika ut på olika håll internationellt men samtidigt är det tydligt att även juletid och dess firande har påverkats av den alltmer globaliserade värld vi lever i idag. Julen är dock ett bra exempel på hur olika traditioner och seder sprids vidare och får nya roller även om det tidigare har skett på ett sätt som är mer tydligt men som även går snabbare. Främst är det kanske inflytandet som den amerikanska julen har på svenskt julfirande som märks av. Trots allt är deras glada, tjocka jultomte klädd i rött idag för många den klassiska tomten, även i Sverige. På TV visas julfilmer från speciellt USA och Storbritannien och en stor del av julmusiken kommer också därifrån. Därmed har julen blivit internationell på ett helt annat sätt speciellt under 2000-talet, även i Sverige. Eftersom vi konsumerar alltmer amerikansk kultur är dock inte förvånande att vår egen kultur påverkas av det. Men samtidigt som julen blir mer och mer internationell så finns det samtidigt en stark svensk tradition som inte bara förändras av resten av världen utan den har även ett internationellt inflytande i det globala samhället.
Oavsett hur internationell julen kan anses vara idag så är det tydligt att den inte på något sätt är på väg att ersätta den svenska julen. Till skillnad från majoriteten av världen som firar julhelgen 24-26 december så är julafton den viktigaste dagen att fira. Medan de flesta andra barn öppnar sina julklappar på juldagsmorgonen så öppnas de svenska paketen redan på julafton, ofta efter Kalle Anka.
Julen i kulturen
Julen är nästan ett eget kapitel inom kulturen, både i svensk kultur och mer internationell kultur. Den har en egen kulturell roll som en av de viktigaste högtiderna i den svenska kalendern. Det är ett kulturellt fenomen som påverkar hela samhället. Många olika kulturella medier som TV-program har oftast speciella julavsnitt inför julen, oavsett vad TV-programmet egentligen handlar om, och även om det finns många låtar om vår och sommar så finns det ingen högtid som har en sådan stark koppling till just musiken. Julmusiken är en egen genre och är omöjlig att undvika under december månad. Under julen finns det även en förväntan att man ska vara på ett visst sätt, främst ska man vara mer givmild och omtänksam. Det är extra tydligt i den i dag internationellt klassiska berättelsen En julsaga av Charles Dickens i vilken den snåla och känslokalla affärsmannen Ebenezer Scrooge blir hemsökt av tre andar under natten mellan julafton och juldagen. Efter att ha fått uppleva vilka konsekvenser hans snålhet får för hans anställda så vaknar han på juldagen med en desperat vilja att göra bättre. Det slutar med att han blir givmild och omtänksam, precis som man ska vara under julen.
Om du har några frågor kan du kontakta oss genom att fylla i kontaktformuläret nedanför.
Comments are closed.